I mars förra året kunde vi följa hur den islamistiska organisationen OIC arbetat för att göra kritik av islam förbjudet. Genom en icke-bindande FN-resolution i Human rights council förbjud de religionskritik i allmänhet och islamkritik i synnerhet. I mars i år kommer även en bindande FN-resolution som förväntas bli tvingande för alla medlemsländer och som begränsar yttrandefriheten för de som kritiserar islam.

OIC, varav många medlemsländer är diktaturer, menar att tanken med att förbjuda islamkritik är att att sprida ”tolerans” för muslimer. Att inte tillåtas kritisera islam innebär dock slutet på yttrandefriheten och slutet på de universella mänskliga rättigheterna, menar den internationella humanistorganisationen.

Inte heller Christopher Hitchens skräder orden: Don’t Say a Word – A U.N. resolution seeks to criminalize opinions that differ with the Islamic faith. Han sätter också ord på resolutionen i en tv-intervju:

Brottet hädelse avskaffades i Sverige 1970. Men det är alltså dags att förbjuda hädelse igen. Att kritisera något som anses heligt av en religion.

Yttrandefrihet är ett, tyvärr, ganska missuppfattat ämne. Många vill gärna se att man inte yttrar kränkande eller stötande åsikter. Men det är precis det som yttrandefriheten finns till för. Föreställ dig själv ett land där man bara får säga vänliga saker om varandra. Där behövs ingen yttrandefrihet. De länderna brukar vi kalla Somalia och Iran bland flera. Och flera av medlemsländerna i OIC.

I teorin är FN-resolutionen en skiftning från stark yttrandefrihet till större religionsfrihet. ”Religionsfrihet” blir i detta fall nyspråk, eftersom det i realiteten innebär att man ska utöva sin religion fritt utan att bli offer för ”förtal” som det kallas.

Som tidningen Scoop skriver:

international human rights law are designed to protect individuals, not abstract values or institutions.

OIC och dess likar identifierar sig själva med religionen. Dock måste man skilja mellan religion och utövaren av religionen. Den förstnämnda skall tåla att kritiseras, men däremot inte nödvändigtvis det senare. Resolutionen gör att den gränsen suddas ut. Ett angrepp på exempelvis koranen är automatiskt ett angrepp på dess anhängare och deras trosövertygelser.

Samtidigt får FN:s ”Special Rapporteur” uppdrag att aktivt leta efter dessa ”förtal”, i motsats till hur det har varit tidigare, där man letade efter begränsningar av yttrandefriheten.

Det enda som stärks är islams särställning genom att få ett frikort från all kritik och i samma veva göra det till ett brott.

”Islams krig mot friheten”

Komikern och religionskritikern Pat Condell levererar en kritisk känga åt den nya resolutionen och islam i allmänhet.

Tänkvärt citat från Condell:

I thought the united nations existed to help drag country like this out of the stone age, not for them to drag everybody else back there.

Så tänk dig för nästa gång du med ord väljer att kritisera en religion som förordar handgriplig stening och tortyr av människor. Då är det du som begår det allvarliga brottet: Hädelse.

Liknande inlägg

• Säg hej då till din yttrandefrihet
• Påtvingad muslimsk högtid ska göra landet mindre islamfientligt
• Är bokbål av koranen något som bör hindras?