I kampen mot terrorism måste det bli brottsligt att fotografera poliser. I Storbritannien kan nämligen fotografier av poliser användas av terrorister.

Det skriver Journalisten som refererar British Journal of Photography:

The law is expected to increase the anti-terrorism powers used today by police officers to stop photographers, including press photographers, from taking pictures in public places. ‘Who is to say that police officers won’t abuse these powers,’ asks freelance photographer Justin Tallis, who was threatened by an officer last week.

Polisen ifråga försökte ta kameran från Justin Tallis, eftersom konstapeln ”skrämdes” av fotografen. Journal of Photography skriver även om en person som fotograferade båtar och fick frågor om han var terrorist, liksom en annan fotograf som var ett brudpar till tjänst och fotade deras bröllop:

In December, freelance press photographer Jess Hurd was detained for more than 45 minutes after she was stopped while covering the wedding of a couple married in Docklands.

She was detained under section 44 of the Terrorism Act. Her camera was forcefully removed from her, and while she showed her press card, three police officers insisted on viewing the footage she had taken.

Ändamålsglidningen är såklart nära till hands. När en polis känner vanmakt inför en situation kan denne alltid känna sig hotad av terrorister och få övertaget. Ibland kan det räcka. Mediernas granskande makt försvinner i lika snabb takt som polisen och statens makt ökar.

Det öppna samhället håller minsann på att stängas för gott om vi, världsmedborgare, inte gör någonting åt det. Vi medborgare finns inte till för staten, utan staten finns till för oss.

Liknande inlägg

• Brittisk polis får hacka datorer godtyckligt
• Varför stanna vid antipiratlagen?

Antipiratlagen i all ära, eller IPRED som den kallas formellt, men upphovsrättsindustrin måste få betalt. Därför tycker jag det är nödvändigt med ett ordentligt tilltaget rättsväsen som gynnar privata företag. Vi måste med knivskarp tydlighet markera det orättfärdiga med att inte hålla sig till det vedertagna rättsmedvetandet och i stället göra som man vill, det vill säga att stjäla en poplåt.

Upphovsrättsbrott är exakt som att stjäla någons gräsklippare. Ägaren till gräsklipparen måste självfallet kunna ta tillbaka sin gräsklippare. Om du tänker på det så är upphovsrätt precis som att äga ett fysiskt ting. Något som kan kopieras i all oändlighet är omedelbart jämförbart med ett fysiskt ting som finns i en ändlig upplaga. Om du kopierar Thriller i fem exemplar så har Michael Jackson förlorat ersättning vid fem tillfällen. Kopiering gör dig alltså till en större tjuv än om du stjäler en cd-singel. Vi ska inte ens tala om att kopiera cd-skivor till hårddisken, som är i nivå med folkmord.

De flesta som fildelar är 15-19 år och är av åldern att döma ännu inte vägflugna från föräldrarhemmet. IP-adressen kan då gå till någon av föräldrarna, i stället för barnet som fildelar. Men det är egentligen oviktigt. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Andra har sagt att det är ett allvarligt rättsproblem att skivbolag på så vis genom maffiametoder skulle hota människor genom sina kravbrev. Men jag föredrar att kalla det meddelande om uttrycksfulla åtgärder.

Det viktigaste är nu inte att blicka bakåt, utan framåt. IPRED är en bra sak eftersom den ger laglydiga företag mer rättigheter än polisen så att de kan få betalt för sitt arbete. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Husrannsakan för privata bolag är nästa naturliga steg. Det är inte rimligt att skivbolag blir av med miljardbelopp eftersom man nu börjar använda digitala filer i stället för cd-skivor. Samtidigt finns det inte några verkliga bevis för att sätta dit yrkesförbrytarna i ungdomsgenerationen. Att fabricera bevis är ju naturligtvis en möjlighet, men vi måste bevara rättssäkerheten i Sverige. Därför är det viktigt att ge privata aktörer rätten till husrannsakan på mycket vaga grunder, så att de kan skaffa sig bevis. Vi vet redan att en miljon ungdomar fildelar, och vi kan inte låta detta ohyggligt groteska brott passera obemärkt förbi. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Det naturliga steget är därför att överlåta polisens arbete i allt större utsträckning till privata bolag. Att gå via en domstol hindrar musikartister från att kunna försörja sig och sin familj. Dyra rättsprocesser är tidskrävande och kan ge mindre studiotid, och i slutändan leda till att vi utarmar en hel nation med kreatörer. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Men jag har större visioner än så. Det betungande administrativa uppgifterna kan lyftas från domstolarnas axlar och läggas på filmbolagen i upphovsrättsmål. På så vis kan filmbolagen lättare få insyn i sekretessbelagda uppgifter för de som kränker deras upphovsrätt. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Privata fängelser har skämtsamt kallats moderaternas våta dröm. Men det finns ingen anledning att bara låta det stanna i fantasin. Då upphovsättsindustrin redan har så bra koll på vilka som begår brott är det därför en god idé att även låta dem ta hand om konsekvenserna för de personer som stulit deras levebröd. Då vi redan gett aktörerna rätten till husrannsakan och att agera domstol kan vi således ge dem rätten att förvara brottslingarna också. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Men en vän av ordning inser naturligtvis det absurda med att ge privata aktörer en del av statens maktmedel. Därför måste vi överlåta alla statens maktmedel till upphovsrättsindustrin. De vet trots allt bäst hur deras bransch fungerar och drabbas av fildelning, och det vore förstås märkligt om man skulle låta en oberoende part som domstolar fatta beslut om saker de inte förstår. Det säger ju sig självt. För artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Vad är egentligen alternativet? Att skilja mellan stat och privata aktörer, låta staten döma i intressekonflikter och inte ge polisbefogenheter till de privata bolag vars finanser svajar? I mina öron låter det väldigt märkligt. Vissa kritiker går till och med så långt och säger att det är ointressant om ett företag förlorar pengar, eftersom man utifrån det inte kan stifta bolagsanpassade polislagar och äventyra rättssäkerheten. Men till de människorna vill jag bara säga: artister och filmare måste väl få betalt för det arbete de lägger ned?

Liknande inlägg

• Islam. För den som är emot kränkandet av symboler.
• Personlig integritet lästips vecka 22
• Jag erkänner…
• Klirr i mediebolagens kassa genom IPRED